Chris Torch, grundare av Intercult, kommenterar omorganiseringen och sin nya roll som senior associate.
Intercult skapades, för över 14 år sedan, med ett litet team, inga ekonomiska resurser och två starka intentioner: att sätta kulturell mångfald på agendan och att internationalisera det svenska kulturlivet. Tillsammans formade dessa ambitioner en interkulturell vision.
Idag speglas mångfalden bättre i kulturbranschen, samtidigt som nya utmaningar har kommit upp till ytan i globaliserings spår. Sverige – en gång världens mest internationellt engagerade nation – sluter sig istället för att blicka utåt. Internationellt kulturutbyte har flyttats långt ned på prioriteringslistan. Intercult’s fokus behövs mer än någonsin.
14 år är en lång tid för vem som helst att verka i en ledande roll på en organisation. Initiativ blir till vanor. Intuition blir till reflexer.
Jag är oerhört stolt över att lämna över den fortsatta utvecklingen av Intercult till ett kompetent team, under ledning av min långvariga medarbetare Ida Burén. Jag är också tillfreds med att Intercult har vuxit till en stabil organisation med ett komplext nätverk och rimlig strukturell finansiering.
Samtidigt känner jag entusiasm inför utsikten att få mer tid till mitt egna arbete med internationella relationer, med ett särskilt öga till Svartahavsregionen och andra delar av Europas utkanter. Mitt engagemang i internationellt arbete (och de resor som krävs) har ibland hindrat Intercult’s utveckling på andra lika viktiga områden.
Nu har jag fördelen att förbli associerad till en dynamisk organisation och samtidigt satsa min tid på initiativ som delvis ligger utanför Intercult’s kärnverksamhet.
Läs kommentaren av Ida Burén som introducerar sig och omorganiseringen /
Chris Torch, founder of Intercult, comments on the reorganisation and his new role as senior associate.
Intercult was formed, more than 14 years ago, with a small team, no economic resources and two strong intentions: to put cultural diversity on the agenda and to internationalize the Swedish cultural landscape. Together these ambitions formed an intercultural vision.
Today, although diversity in the Swedish cultural sector is better reflected, new challenges have come to the forefront, in the after wave of globalization. Sweden – once the world’s most internationally engaged nation – closes itself inwards. International cultural exchange has moved far down the list of priorities. Intercult’s focus is needed more than ever.
14 years is a long time for any individual to remain in a leadership role at a cultural institution. Initiatives become habits. Intuition becomes reflex.
I’m immensely proud to leave over the continued development of Intercult to a competent team, under the leadership of my longstanding collaborator Ida Burén. I am also content that Intercult has grown into a stable organization with a complex network and reasonable structural funding. I’m confident that this growth will continue.
At the same time, I am enthusiastic about carving out more time for my personal work with international relations, with a special eye to the Black Sea region and other Outer Reaches of Europe. My engagement in international work (and the travel it requires) has sometimes thwarted Intercult’s development into other, equally important, areas.
I now have the opportunity to remain associated to a dynamic organization and at the same time engage in initiatives somewhat outside of Intercult’s core mandate.
Read the statement by Ida Burén who introduces herself and the reorganisation