EU-kommissionen presenterade i december 2014 sitt arbetsprogram för 2015.
 Alla är överens om att Europa behöver ekonomisk tillväxt. För att skapa tillväxten behövs satsningar på inre marknad och fler arbetstillfällen. Europa ligger efter med utvecklingen av den digitala marknaden: tillgång till Internet, konsumenträtt, upphovsrätt. Jämställdhet är inte bara en grundläggande rättighet, den är också viktig för tillväxt och konkurrenskraft. Fler kvinnor måste ut på arbetsmarknaden om EU ska uppnå sysselsättningsmålet på 75 procent till 2020. Den punkten återspeglas idag inte i Europa 2020-strategin och Sverige kommer att arbeta med att placera den på den europeiska agendan. Som frihandelsnation driver vi också på internationella frihandelsfrågor och bevakar det omdiskuterade TTIP, frihandelsavtalet med USA.

Ett annat mål 2015 är att skapa ordning och reda på arbetsmarknaden. Europakommissionen förbereder ”Labour mobility package”, med regler om bl a rättvisa villkor för arbetstagare på arbetsplatser i olika länder. Sverige vidhåller att den fria rörligheten av företag inte ska gälla för att kringgå nationella kollektivavtal. Direktivet måste därför ta i beaktande alla intressen, från kollektivavtal till nationella intressen hos östra Europa.

Energieffektivisering, Energiunion. Energiunionen och hållbar klimat politik tillhör de högsta av Kommissionens prioriteringar. EU är orolig för sin energiförsörjning, med 55 % import, beroende av gas från Ryssland och energiineffektiva hushåll. Nu vill man komma undan det problemet med nya energislag, gas från andra länder och starkare förhandlingsposition som en part i förhandlingarna. För att få ner de växande koldioxidutsläppen pratar man om transportalternativ för energi.

Utvidgning av unionen. Utvidgningen är ett viktigt instrument för stabilisering av vårt närområde som aktualiserades på nytt med kriser i Nordafrika och Ukraina. Unionen kommer inte att ta in nya medlemmar på fem år men processen att förbereda t.ex. Turkiet pågår.

Asylsystemet. Det finns mycket att göra för att EU ska leva upp till att hantera de flyktingströmmar som finns idag. Redan 2011 meddelade EU-kommissionären Cecilia Malmström att små länder som Cypern och Malta, men också Sverige och Belgien, tar emot ett oproportionerligt stort antal flyktingar. De fem länder som tog emot flest 2013 var Sverige (26 400) Tyskland, Frankrike, Italien och Storbritannien stod tillsammans för mer än 70 procent av alla asylbeviljanden. Justitie- och migrationsminister Morgan Johansson tänker driva frågan för en fungerande europeisk mottagning av flyktingar.
FN beräknar att över 50 miljoner människor är på flykt i världen – den högsta siffran sedan andra världskriget. Nästan 200 000 människor kom 2014 havsvägen enbart till Italien. Folk drunknar i Medelhavet. Libyen har ingen kontroll vilket ökar inflödet. Vissa länder registrerar inte de inkommande och slipper därmed ansvaret.
Fördelningen av mottagandet i EU är väldigt olika från land till land. Sverige kräver en därför en mer solidarisk hantering av mottagandet.

Stärka rättsstaten – att hitta en pragmatisk lösning för rättsstatsprincipen, som fallerar i en del länder. Hela EU bygger på Rule of law som bland annat säger att alla medlemsländer måste åta sig att följa den europeiska konventionen om mänskliga rättigheter och leva upp till rättsstatsprincipen. Temat aktualiserades smärtsamt efter attentaten i Paris och Köpenhamn då Europarådet ser dessa attacker som attacker mot yttrandefrihet. Attackerna resulterade i planerade förändringar i EU:s säkerhetspolitik. EU-kommissionens talesperson Margaritis Schinas sade i ett uttalande att händelserna i Köpenhamn ytterligare bekräftade behovet av att få igenom dessa förändringar så snabbt som möjligt. Europarådets generalsekreterare Thorbjørn Jagland sa också att: “Vi står enade mot hot på våra grundläggande rättigheter. De mänskliga rättigheterna är grundläggande för att skydda vår säkerhet”.

Sist men inte minst – feministisk utrikespolitik. Sverige med Margot Wallström i spetsen har efter valet infört begreppet feministisk utrikespolitik och trycker på att den ska genomsyra hela EU:s utrikespolitik. Jämställdhetsstrategin 2010–2015 går snart ut och en ny är på gång. Resultatet av den förra syns tydligt – ett mansdominerat Europa med bland annat enbart 3 kvinnliga utrikesministrar. Nu när Sverige har avancerat till näst mest inflytelserika land efter Tyskland inom EU:s utrikespolitik* hoppas vi på en bättre jämställdhetsintegrering på alla plan (*källa: European Council on Foreign Relations, ECFR)

Tionde budordet i Junckers program 2015 – demokrati
Den sista av 10 prioriteringar i Junckers program för 2015 är demokrati- och legitimitetsfrågor, för att i kölvattnet av krisen göra fler EU-institutioner mer transparenta.

Tyvärr uppmärksammar inte arbetsprogrammet 2015 arbetet för den gemensamma europeiska identiteten, vi-känsla och kommunikationen med EU-medborgarna för att hålla oss uppdaterade om det pågående arbetet. Vi-känslan är däremot ett av de starkaste målen för europeiska kulturprojekt – som Intercults CORNERS – turning Europe inside out!

Juncker commission promises a more political agenda for 2015