Intercults Europeiskt Resurscentrum för Kultur (ERK) välkomnar den debatt om svensk kulturpolitik och svenska kulturprojekt på Europanivå, som börjar ta form och ta plats både i media och i diverse korridorer. Här kommer en respons på Hellekants artikel från Chrissie Faniadis, koordinator ERK

Våra offentliga instanser har en roll att spela för att öka internationellt samarbete

Det antas ofta att svenskar är dåliga på att söka EU-bidrag. Detta är inte nödvändigtvis sant; det finns många svenska initiativ inom en rad olika program som är duktiga på att söka EU-pengar. Däremot finns det stort utrymme för förbättring, framför allt när det gäller kulturrelaterade projekt. Johan Hellekants artikel i SvD,  baserad på en årsrapport från EU, visade rent statistiskt var Sverige befinner sig i relation till sina grannar och resten av Europa. Om Sverige skall få “lön för mödan” för de pengar som regeringen betalar till EU:s årliga pott krävs det utökade kunskaper och en bättre stödstruktur för EU-finansiering.

Sedan Intercult började sin utökade verksamhet genom Europeiskt Resurscentrum för Kultur(ERK) 2008 har vi sett en stadig ökning av intresset för att samarbeta på europeisk nivå.  De vi möter vill ha mer information om ansökningsprocesser, partnerskapande och rent praktisk projektledning av europeiska projekt.

Det finns en kunskapsklyfta när det gäller EU-finansiering, som inte bara rör de program som man har tänkt att söka till, utan en bredare förståelse för hur EU:s finansieringsstruktur ser ut. Det krävs en ökad kunskap om sammanhanget, för att förstå kraven på detaljerad rapportering, eller termer som “europeiskt mervärde”. Ofta har EU-programmens komplicerade eller omständiga natur en avskräckande effekt, speciellt för de organisationer som är små, oberoende och som kanske inte har den administrativa kapaciteten att åta sig ett EU-projekt.

Utöver en större förståelse om EU:s struktur och dess olika program, så finns det fler anledningar till att man vågar ta steget att skapa ett transnationellt kulturprojekt.  Erfarenhet av att samarbeta på europeisk nivå, interkulturell kompetens och förståelse för hur förutsättningarna ser ut ute i Europa och dess omnejd är nycklar till att gå in i internationella samarbeten med självförtroende. Samtidigt måste ju alla göra ett första projekt för att skaffa sig egen erfarenhet på området. Här krävs det erfarnehetsdelning från de som varit med till nybörjare.

Vidare är det tydligt att det finns behov av strukturella verktyg och resurser för att stödja mobilitetskraven för transnationella samarbeten.

En viktig och faktiskt avgörande anledning till att svenska kulturaktörer inte lyckats väl på EU-nivå, åtminstone fram tills nu, är bristen på intresse och entusiasm från offentliga instanser i Sverige. Om det finns en klar och tydlig intention från offentligt håll att understödja och framhäva europeiska samarbeten inom kulturområdet kommer det att anammas av kulturorganisationer och institutioner. Om Sverige blir mer aktivt i EU:s kulturella/transversala sektor kommer fler att ta steget till att söka EU-stöd. Till detta behövs en infrastruktur, som t.ex ERK på Intercult, som kan ge vägledning, råd och stöd till de som tar steget ut i Europa.

ERK arbetar aktivt för att åtgärda situationen. De senaste tre åren har vi hållit över 200 konsultationer, hållit fullsatta kurser och seminarier och hjälpt till med ansökningar till internationella finansiärer. Vi ser ett växande antal aktörer som intresserar sig för internationellt samarbete. Genom att etablera ett antal mekanismer, som t.ex garantifonder, kompetensstöd med fast förankring runtom i landet, och aktivt politiskt deltagande i kulturfrågor på internationell nivå, kan vi rå på den tråkiga statistik som presenterades i SvDs artikel.

ERK på Intercult välkomnar den debatt som börjar ta form och ta plats både i media och i diverse korridorer. Det finns inga genvägar och det sker inte över en natt. Vill vi se ett större flöde av EUs kulturpengar måste vi satsa brett, djupt och långsiktigt, så att den svenska kultursektorn får de kunskaper, kapacitet och stöd som krävs för lyckade europeiska samarbetsprojekt.

Chrissie Faniadis,
Koordinator Europeiskt Resurscentrum för Kultur
Intercult